Legenden

Den så kallade Majgrevefesten var spridd över hela Norden och Baltikum. Med Majgrevefesten firade man våren, ungdomen och glädjen i Tallinn. Majgreven var vårens symbol och med festen ville man visa att våren hade vunnit över vintern. I början ordnades festen av Stora Gillets medlemmar och senare av Svarthuvudena. Festligheterna pågick under maj månaden och varade sedan en hel vecka. På måndagen avnjöts en festmåltid, på tisdag morgonen tågade man ut från staden till ekskogen i Kopli. Där ordnades det ett torneringspel, där unga män  fick tornera i ridning och i skytte. Den som vann fick titeln Majgreve och fick en krans av björkblad. Nu fick den nya Majgreven äran att välja ut en dam, som av åtta vackra damer skulle bli hans Majgrevinna. Dessutom fick han också rätten att frigöra en fånge. På torsdagen gick sedan festtåget runt hela staden och på söndagen ordnade man en festmåltid och en bal. Majgreven bjöd damerna och alla facklabärare som följde honom, på middag och gav pengar till festmåltiden.

Den här titeln "majgreve" hade man bara i ett år. Under detta år var det bestämt att Majgreven då och då och tillsammans med sitt följe, skulle rida ut från staden och roa sig. Under några andra kyrkohelger fick han tillsammans med Svarthuvudena vara med i tåget, som gick runt staden, och då bära de stora stearinljus som kallades Majgreveljus.

Majgrevens festligheter anordnades i Tallinn från 1200-talet till 1500-talet.

Fortfarande ordnar man varje år val av Majgreve och Majgrevinna under Gamla stadens dagar i Tallinn. Restaurangen Maikrahv önskar stödja återinförandet av den här gamla traditionen.